19
830119
Gösta Adrian-Nilsson
(1884-1965)
Gösta adrian-nilsson, "industri".
Gösta adrian-nilsson, "industri".

"Industri".

Signed G A-N. Executed circa 1915. Oil on paper-panel laid down on panel 52.5 x 38.5 cm.

Droit de suite: Yes
Estimate: 

800 000 - 1 000 000 SEK

82 474 - 103 093 EUR

Provenance

Originally in the collections of judge Georg Danckwardt, Norrköping, Sweden (acquired directly from the artist's close friend and sales agent Edvin Ganborg, Norrköping in 1954).
Subsequently by descent.

Exhibitions

Konstgalleriet, Borås, 1952.
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "GAN. GÖSTA ADRIAN-NILSSON. Retrospektivt", 29 March - 27 April 1958, no. 393.

Related content

När Gösta Adrian-Nilsson (GAN) vid krigsutbrottet i augusti 1914 återvände hem till Lund, var han uppfylld av de många konstnärliga intrycken från galleriet Der Sturm i Berlin. På den stora utställningen Erster Deutscher Herbstsalon (Första tyska höstsalongen) 1913 hade han fått en närmast chockartad upplevelse av det nya modernistiska måleriet i Europa, den italienska futurismen, den franska kubismen/orfismen och den tysk-ryska expressionismen som den företräddes av Der blaue Reitergruppen i München med Kandinsky och Franz Marc som de ledande namnen. Detta nya modernistiska måleri var i stort sett okänt vid denna tid i Sverige, där modernismen i stället företräddes av Matisseelevernas franska fauvism. GAN var också upptänd av mötet med storstaden Berlin – som redan före 1914 hade cirka två miljoner invånare – med dess dynamiska puls, café- och nöjesliv, järnvägsstationer och storstadstrafik. På Deutscher Werkbunds stora utställning i Köln sommaren 1914 hade han haft anställning i arkitekten Bruno Tauts arkitekturhistoriskt berömda Glashaus med sitt motordrivna jättekalejdoskop, som blev en annan viktig inspirationskälla för den unge konstnären från Lund.

Ett favoritmotiv hos GAN efter hemkomsten blev de rökbolmande lokomotiven med sina ångmaskindrivna järnhjul. Hösten 1914 lärde han i Motala känna den konstintresserade maskiningenjören Egon Östlund (1889-1952), som var anställd vid Motala Verkstad med dess järnverk med martinugnar, smedjor, stålgjuteri och valsverk m.m. När GAN följande år hälsade på sin nyförvärvade vän i Motala kunde han vid besök i den stora mekaniska verkstaden beundra tillverkningen av lokomotiv, ångpannor, eldningsapparater, kranar, järnmaster etc. Vackra exempel på hur han inspirerades av sitt industribesök i Motala är oljemålningarna Smältugn (urspungligen med titeln Smältugn. Hetta. Ljus. Rörelse), Järntappning och Lokstallet, den senare en kubistiskt fragmenterad målning med sågtak, rökbolmande fabriksskorstenar och lokomotiv samt några stora bokstäver som lite rebusaktigt anspelar på just Motala Verkstad. Likt de italienska futuristerna blev GAN hänförd av teknikens triumf i maskinindustrin. Redan i september 1914 hade han publicerat två artiklar i tidningen Arbetets söndagsbilaga, där det om den nya moderna konstnärstypen bl.a. heter: ”Han älskar de väldiga broarnas skönhet, broar av stål och mänskligt geni, de hotfullt lyfta jättekranarna, som bära laster tunga som berg, de elektriska strålkastarna som plötsligen göra natten till bländande dag.”

Hjul och runda former är återkommande motiv i GANs av lokomotiv och maskiner inspirerade målningar under hans första modernistiska period. Sedan han i september 1916 hade flyttat upp till Stockholm blev sjömännen och matroserna allt mera frekventa i hans måleri, en utveckling som kulminerade med utställningen Sjömanskompositioner i Gummesons konstgalleri i januari 1918. Men nedanför sin ateljébostad vid Kungsbroplan hade han Bolinders Mekaniska Verkstad vid Klara sjö, och det var denna närhet som inpirerade honom till den stora målningen Maskinarbetaren våren 1918 (även utställd med titeln Fabriksarbetaren respektive Industriarbetaren).

Den märkliga målningen Industri tillhör dock förmodligen ett tidigare skede, och min hypotes är att denna odaterade målning är utförd 1915 i samband med de tre ovannämnda målningarna, som inspirerades av GANs besök i Motala Verkstad. I Industri har GAN på ett unikt sätt renodlat hjultemat med ett 15-tal hjul , som bygger upp hela kompositionen. Det är hjul av olika storlekar och i skiftande färger av rött, blått, gult, grönt och brunt, där GAN spelar ut kontrasterande färger som det stora cinnoberröda kugghjulet mot det ultramarinblå hjulet som det delvis skär över. Snett nedanför det blå hjulet ser man ett gult hjul, som tillsammans med de blå och röda hjulen och ett gröntonat hjul i övre vänstra hörnet bildar en diagonal rörelse genom målningen. Denna diagonal kontrasteras i sin tur av den diagonala rörelse som utgår från det stora, delvis avskurna brunaktiga hjulet i nedre vänstra hörnet. De båda diagonala rörelserna möts ungefär i målningens mitt, i den av det cinnoberröda hjulet avskurna marinblå formen.

Allt är rörelse och kontraster i denna GANs optimistiska hyllning till den moderna maskinindustrin, vars alla snurrande hjul konnoterar teknikens triumf och framtiden. Målningen är unik i den meningen att GAN här helt fokuserat på maskintemat med alla de roterande hjulen. Som för att understryka detta underliggande tema har han nästan som en osynlig skrift på väggen målat konturerna av ordet INDUSTRI i stora bokstäver upptill i den dynamiska målningen.

Egendomligt nog kan det tyckas ställde GAN inte ut Industri, när målningen var ny. Vid en genomgång av GANs utställningskataloger finner jag den först i en utställning på Konstgalleriet i Borås 1952, där den har titeln Industria med nummer 20 i katalogen. Två år senare såldes tavlan till en privatperson genom GANs vän och återförsäljare Edvin Ganborg i Norrköping, men han lånade in den till den största separatutställning han hade under sin livstid, i Liljevalchs konsthall 1958. Där har målningen titeln Industri (utan a på slutet) och nummer 393 i katalogen. I sitt företal skriver dåvarande Liljevalchschefen Folke Holmér bl.a.:

”Gösta Adrian-Nilssons konst har en inneboende dynamisk kraft i klar opposition mot all försiktig harmonilära och all stillsam estetik. Ett slags borrande intensitet präglar hans œuvre, en frenesi i uttrycket som också slår igenom i målaren-författarens konstteoretiska skrifter, såsom i den om ’den gudomliga geometrien’. /…/ Genom hela hans produktion förnimmer man ett samspel av känsloladdad aktivitet och klart behärskad formdrift. I det dynamiskt rörliga, i det understundom högspända och suggestivt magiska i hans teckenspråk finns alltid ratio närvarande.”

Jan Torsten Ahlstrand
Fil.lic., konsthistoriker och GAN-expert
Lund i september 2016

Purchasing info
Contact specialist
Lena Rydén
Stockholm
Lena Rydén
Specialist Modern Art, Prints
+46 (0)70 778 35 71
READ MORE